Jag rullade ut yogamattan

Sen torsdagskväll i mitten av januari. Klockan har runnit iväg till halv tio. Jag har fortfarande inte fått till mitt dagliga träningspass på minst tjugo minuter. Tröskeln att hasa mig iväg till gymmet, förvisso bara sju minuters promenad bort, känns orimligt hög. Istället kastar jag ett öga på yogamattan som alldeles för länge stått oanvänd i ett ensligt hörn av lägenheten.

Löpningen är just nu på paus. Det blev tillslut ohållbart att fortsätta springa med ett vacklande knä efter vandringen ner för Kilimanjaro för några månader sedan. Under julhelgen tänkte jag tillslut om. Det blev ett nytt medlemsskap på STC och jag började köra rehab, fys och gruppass. Bort med runstreak. Men – in med träningsstreak. Någon typ av aktivitet varje dag. För att jag gillar det. För att få fortsatt kontinuitet och fysisk utmaning.

Det här var ju lite tvunget att styras upp på något sätt så jag kände att jag måste ha ett par regler för mig själv på plats. Jag vet, låter tråkigt men i min värld måste en sån här grej kunna ramas in för att lite flummas bort i ”jo men det där räknas väl nog va?”. Runstreak har ju ”en engelsk mile” vilken är enkel att mäta så jag bestämde mig för ”minst 20 minuters fysisk aktivitet, ombytt till träningskläder”. Ibland mer. Aldrig mindre. Ibland riktigt tungt. Ibland lite lugnare. Precis som jag kört med runstreak i nästan tre år.

Första veckorna gick jag till gymmet. Varje dag. Antingen för att köra egna rehab-pass eller för att köra klassiska gruppass. Inga konstigheter. Hemmaträning däremot, den har jag historiskt sett haft svårt för. Ett pass i vardagsrummet har liksom inte känts som äkta träning.

Tänk vad enkelt är det ibland

Så. Åter till den sena torsdagskvällen. Eftersom jag var noll sugen på att bryta min nya träningsstreak så tog jag sats mot den höga tröskeln märkt med ”hemmaträning”. Jag bytte om, stegade bort mot yogamattan, tog med den in i vardagsrummet, rullade ut den framför TV:n och Youtubeade snabbt ”20 minutes workout apartment friendly”. Och körde. Dagen efter äventyret på yogamattan hade jag träningsvärk i muskler jag uppenbarligen inte använt på länge.

Eftersom en gång är ingen gång körde jag det här ytterligare några kvällar. Med några andra pass. Med Maria som sällskap. Det går uppenbarligen visst att rulla ut mattan i vardagsrummet och få till enkel och funktionell träning. Utan att behöva hasa mig till gymmet. Utan massa redskap. Plus att det är ett utmärkt sätt att få till en lugnare träningsdag och låta kroppen återhämta sig efter tre-fyra dagar på raken med jobbiga pass.

Man lär sig något nytt varje dag och så vidare. Även de enklaste grejerna.

Idag firar vi 100!

Idag, 28 januari 2023, firar Maria 100 på sin andra runstreak. Jag firar också 100 men där de senaste trettiofyra dagarna bestått av annan typ av träning. Minst tjugo minuter varje dag. Cykel, rehab för knät, de klassiska HIIT Cross-passen. Och nu för tiden också hemmaträning. På en utrullad yogamatta. I vardagsrummet.

Och tänk. Det fungerar. Det också.