New York var inte ens planerat när vi från början satt och skissade på höstresan över Atlanten. Å andra sidan är det ju ett rejält säkert kort som i princip alltid går att göra rätt. Så, när vi väl hittat och bokat poängresan med SAS blev det från Köpenhamn till JFK och så tog vi det sonika därifrån.
Det blev tillslut två dagar på Manhattan och vi stod i princip med ett blankt upplevelsepapper när vi checkade in på hotellet ett stenkast från Penn Station. Ni vet, lite så som Cirkus Carlsson Rydén gör på sina resor. Lite önskemål och idéer men annars en hel del på halvvolley, uppstuds, spontant och oplanerat. Och som oftast blir väldigt bra ändå utan massa strikta scheman och måsten.
Men va, vad hinner man ens på två dagar?
”Två dagar i New York? Då hinner ni inte med särskilt mycket!” kanske nu då någon tänker. Nej, så klart inte. Och jo, det gör man visst. Utifrån vad stan erbjuder så räcker nog inte ens en livstid eller två för att upptäcka allt. Jag läste någonstans att om man skulle ”göra” stans alla matställen skulle bara det ta drygt 22 år. Är man här i två dagar får man sonika inse att man är mänsklig. Tid ska finnas, pengar ska brännas och intryck ska smältas.
Så, vad gjorde vi med våra drygt två dygn i stan? Låt mig berätta.
Frukost på Hilton
Det här låter faktiskt mer fancy än vad det var. Hotellet, granne med Penn Station, var förvisso i Hilton-kedjan men någon större klass höll det inte. Så kostade det å andra sidan inte en halv årslön per natt heller. Frukosten var enkel och ingick i priset. Med tanke på Manhattans prisläge i generella termer så var det valet av hotell helt klart i budgetklass men framförallt ekonomiskt försvarbart utifrån hur lite tid vi faktiskt spenderade där.
Flatiron Building
Nya skyskrapor i all ära men är inte Flatiron Building en av New Yorks mest ikoniska byggnader genom åren? Kanske. Här började vi våra dagar på Manhattan då vi hade kåken på en armlängds avstånd från hotellet. Tyvärr var delar av fasaden skymd av byggnadsställningar och ingen var särskilt intresserad av att ta ner dem heller när vi dök upp. Inte så mycket att göra åt. Vi spanade in stället och beundrade dess former innan vi klev ner till tunnelbanan och åkte söde… norrut.
Apple-butiken på 5th Ave
Egentligen tänkte vi börja dagen med att åka ner till Battery Park. Men, istället råkade vi kliva ner till fel tunnelbanenedgång och så var det med den saken. Ingen fara skedd, vi styrde om planerna och åkte upp till 5 Av/59 St. Där ligger Apple-butiken vars ingång är en stor glaskub. Kanske den mest ikoniska butiken som företaget har. Nu var vi inte på jakt efter några prylar att köpa utan mer bara upplevelsen. Butikens entré är ball. Det är den.
Champagne på The Plaza
Med våra omstyrda planer råkade det blir så att vi ramlade in på lyxhotellet The Plaza redan vid elvatiden. Det ligger precis mittemot Applebutiken. Det här besöket hade vi på vår bucketlist av en enda anledning – champagnebaren. Att det dessutom hände på Marias födelsedag kan eventuellt också ha varit med i planeringen. Då gör det inget att man dricker finchampagne före lunch och jag skulle kunna fira även min födelsedag så här. Före lunch. Och efter.
Notan? Dyr. Jättedyr faktiskt. Försvarbar? Så klart.
LÄS MER | Här åt vi på Manhattan
St. Patrick’s Cathedral
Den här katolska katedralen på mid-Manhattan bryter verkligen mönstret av skyskraporna runtomkring. Vi stoppade in våra huvuden en sväng och insidan är verkligen magnifik. Här hölls begravningsakten för Robert F Kennedy 1968.
Vill man ha fågelperspektiv över katedralen ska Rockefeller Center vara en bra plats, men där har jag aldrig varit uppe. Däremot gick vi förbi isrinken vid Rockefeller så klart med både julpynt och skridskoåkare.
Lunch på Burger & Lobster Bryant Park
Marias lunchidé och ett ställe som jag själv aldrig hört talas om tidigare. Vi måste ha kommit tidigt för det var i princip tomt på folk när vi satte oss ner och beställde lite mat. Maria tog en original Lobster roll medan jag gick för en Wagyu Burger. Bra lunch och innan klockan ens passerat 14 hade vi spenderat nästan 2500 spänn på champagne och lunch. Mysigt!
Ett snabbstopp vid Times Square
Med burgarlunch kirrad och en rimlig glukosnivå i blodet för min del gick vi ungefär hundra meter västerut och ramlade i princip rakt in på Times Square. Och ja, där behöver man bra blodsockernivå. Alltså, det här är inget favoritställe. Det är det inte. Det är ballt i den meningen att det ens existerar men någon nämnvärd tid behöver jag inte lägga här.
Efter att ha fotat ett annat turistpar ville de bjuda tillbaka och ja, jo, det är klart att de fick. Just därför finns det nu en bild på Maria och mig framför ”We ❤️ NYC” på Times Square. Vi är fina, det är vi, och vi gillar New York, det gör vi. Men det är väl också allt just här och då, haha.
Battery Park och en historievandring
Längst ner på Manhattan hittade vi ut till Battery Park. Den här delen har, precis som övriga delar av stan, förändrats markant under århundradens lopp. Den här landytan fanns inte ens för drygt 200 år sedan
East Coast Memorial blev först ut för oss, en minnesplats för de 4601 amerikanska soldater som gick åt på Atlanten under andra världskriget. Härifrån ligger Frihetsgudinnan knappt tre kilometer rakt ut.
Vi tog ett varv inne på ett ganska ödsligt Castle Clinton också. Det här fortet var från början en liten konstgjord ö utanför Manhattans sydvästra spets och gick då under namnet ”West Battery”. Under 1800-talet fylldes landmassorna på och snart fanns den konstgjorda ön inte kvar. Castle Clinton har huserat både som fort och immigrationscenter men även som ett välbesökt akvarium under 45 år (1896-1941).
9/11 Memorial
Från Battery Park är det bara en kilometer upp till World Trade Center och 9/11 Memorial, det som tidigare kallades Ground Zero och platsen där tvillingtornen stod fram till 11 september 2001. Fontänerna och namnplattorna gör återigen intryck samtidigt som det är ett lugn över hela platsen. Alldeles bredvid reser sig nya World Trade Center upp.
Finns tiden och intresset så är min starka rekommendation att lägga en halvdag här. Ta in området, besök muséet och åk upp till One World Observatory. Upplevelserna är starka och vyerna från 103:e-ish våningen är fantastiska. Muséet har jag tyvärr bara hastat igenom en gång så det ska jag absolut återbesöka. Den här eftermiddagen blev dock det bara en promenad i området innan vi tog oss vidare till Wall Street.
Fearless Girl och Charging Bull på vid Wall Street
I finanskvarteren finns både Fearless Girl, som kaxigt står och tittar upp på New York Stock Exchange, och Charging Bull ett par kvarter bort. Den förstnämnda var en betydligt häftigare än den överbefolkade och väldigt överskattade tjuren. Ja, det finns en historia kring tjuren men nej, jag orkar faktiskt inte. Den kändes mest bara tramsig. Allra helst när det var långa köer för att få posera med den (i båda ändarna).
Brooklyn Bridge Park och brovandring
Manhattan-dagarnas avstickare så. Vi tog tunnelbanan från Fulton Street över till High Street och Brooklyn-sidan, promenerade ner till Brooklyn Bridge Park och såg Manhattans klassiska, moderna och alltid föränderliga skyline i kvällsljuset. Riktigt magnifik upplevelse som jag rekommenderar alla New York-besökare, förstagångsbesökare eller inte.
Om vi gick Brooklyn Bridge tillbaka till Manhattan-sidan? Så klart, trots att vi redan hade ett par miljarder steg enligt våra klockor. Sedan fick det faktiskt räcka och väl tillbaka på Manhattan blev det tunnelbanan raka vägen upp mot hotellet.
Någon kilometer på High Line
Jag har inte riktigt fastnat för High Line efter mina två tidigare besök i New York och jag vet inte riktigt varför. Den här gången, trots en del folk, kändes det mycket trevligare och kanske är den lite piffigare uppemot norra änden istället för södra? Jag vet inte. Vi gick någon halvkilometer söderut i det sköna oktobervädret innan vi vände och tog sikte på resans höjdare.
Edge NYC och 100 våningars utsikt
Resans höjdare, bokstavligen, vilket vi bokade med ett par timmars framförhållning. Ibland ska man ha lite flyt, allra helst när det är blå himmel och utmärkta förutsättningar för kalasfina Manhattan-vyer. Glasgolvet 100 våningar upp, tillika 335 meter ovanför gatorna, var en klar bonus och något ni så klart ska testa om ni har vägarna förbi.
Vänner-huset och Chandler memorial
Samma dag som vår avresa till USA nås vi av nyheten om Matthew Perrys bortgång. Det halvt planerade besöket vid Vänner-huset spikas helt och hållet. Väl på plats i korsningen Grove St. / Bedford St. möts vi av hundratalet andra som också vill hedra Chandlers minne. Här ligger en stor blomsterhög och stämningen är minst sagt dämpad. Kanske inte det besöket jag hade sett framför mig bara några dagar tidigare. Tårarna hänger i luften.
LÄS MER | Blogg om Edge NYC
En snabbis vid Hudson River
Efter Chandler-stunden går vi ut till Hudson River och Pier 45. Det snålblåser lite och vi har egentligen ingen större plan här ute än att sonika se oss omkring. Edge NYC sticker upp en bit norrut, World Trade Center åt andra hållet. Här ute nödlandade ju också US Airways Flight 1549 år 2009, osannolikt nedsatt av Chesley Sullenberger. Jag har fortfarande inte sett filmen med Tom Hanks.
Central Park (och ett bröllop)
Vi satte oss åter på tunnelbanan och åkte upp till 103 st och Central Parks norra delar. Mest för att strosa. Slappna av. Koppla bort stans energiska atmosfär. Känna lite på parkens höstfärger. Vi gick rakt in i ett bröllop vid Belvedere Castle, såg massiva Jacqueline Kennedy Onassis Reservoir, lyssnade på trubaduren vid Strawberry Fields och tog en liten avstickare till Dakota Building innan vi sneddade oss ner till The Pond i sydöstra hörnet precis lagom till skymningen föll över Manhattans skyskrapor.
Och så var vi ju hungriga också…
Middag på Buddakan i West Village
Andra dagens sista happening och hela resans bästa restaurangbesök. Buddakan nere i West Village. Maria hade spanat in stället på förhand och med lite flax lyckades hon boka in oss med bara en dryg timmes framförhållning. Så, vi satte oss på ett nytt tunnelbanetåg och åkte söderut. Så värt! Vilken mat! Och hela miljön sen. Herregud vad bra det var, allt som allt inhyst bakom en högst anonym dörr vid korsningen W16St och 9th Ave.
LÄS MER | Blogg om Buddakan
Bussresa till DC
Vi vaknar upp till en tredje morgon i New York men det här blir också vår avresedag. Planen var att ta tåget ner till DC men när priserna drog iväg till orimliga nivåer (vi snackar två-tre tusen per person) bestämde vi oss för att ta Flixbus istället. Drygt fyra timmars restid istället för tågets tre men en femtedel av priset. Lätt värt. Ner i Lincoln Tunnel rullade vi. Iväg från Manhattan åkte vi. Och hejdå New York sa vi.
För den här gången.
Vilket inspirerande inlägg, nu ser jag ännu mer fram emot min och sonens resa till New York i juni. 🙂
Juni, vilken fin månad att dra till NYC! Kul att det inspirerad! 🙂