Hej och tack, vecka noll-ett tjugofyra

Årets första vecka kan snart läggas till handlingarna och vi kan väl konstatera att den revs av i ett friskt tempo. Jobb, kyla, festligheter och en ombokning vi inte kände till förrän det nästan var för sent. Men vi tar väl allt från början?

Threads…

…blev tillslut en variant av X (före detta Twitter) och det tog mindre än en månad. Lite snabbare än jag trodde. Ni som ännu inte hittat in behöver inte ha särskilt bråttom. Varsågoda för upplysning.

Första bokningarna i Funäsdalen

I mellandagarna gjorde vi klart med uthyrning av lägenheten i Funäsdalen, genom en förmedling i byn. Några timmar senare var tre av fyra sportlovsveckor tecknade. Det känns bra att vi äntligen är igång och nu ska vi dit några gånger framöver och fixa de sista detaljerna.

Ski in/out för både utförs- och längdskidor, jogging- och cykelleder likaså, åretruntservice i samhället och bara en kort sväng till fjällvidder och vandringsleder (nästan) oavsett årstid. Förutsättningarna för fjällsemester är med andra ord mer än lovligt goda och vi kommer själva att hänga där i orimliga mängder. Det tror jag i och för sig att ni redan har anat, åtminstone ni som hängt med här på bloggen ett tag.

Boka? Här!

Vi har väl inte pratat väder?

Först och främst – visst har vi inte pratat så mycket väder, vinter och kyla i veckan? Eller? Jo? Det är klart vi har.

Jag tänker inte säga så mycket mer än att det faktiskt går att klä sig så man svettas av en promenad även i -32°C. Det var vad jag gjorde i torsdags när jag tog mina kilometrar till jobbet på morgonen. T-shirt, en långärmad Woolpower-tröja och min dunjacka. Jag hade i och för sig kört safe med buff under mössan och dunjackans luva, viket kanske inte hade behövts. Men ja, jag älskar verkligen att klä mig för såna här förhållanden. Av någon konstig anledning.

Vackert i Östersund var det också!

Ombokning (och det vore kul om vi fick veta)

I onsdags rullade jag upp till Bilbolaget i Östersund. Årliga servicen på Volvon, bokad redan i oktober för en gångs skull. So far, so good. Jag kliver in på verkstaden, knappar regnummer och går fram till ”min” servicetekniker. Som säger att det är först på torsdagen som bilen ska in. Jag tittar i kalendern men jo, 3 januari är det inlagt. Men nej, tiden är morgonen därpå.

Jag lämnar lokalen men ger mig inte riktigt. Kollar kalendern en gång till. I beskrivningen har jag klippt in mejlbekräftelsens text: onsdag, 3 januari 2024. Ringer Maria, som står på bokningen, som bekräftar alltihop. Går tillbaka in, för nu fan har jag rätt.

Jo men visst. Det visar sig ju att de har haft ett litet tekniskt haveri i mellandagarna. En enda servicetekniker fick tjugo bilar bokade på sig på en och samma dag. Då förstår jag också att man måste göra något åt saken. Men, om man nu bestämmer sig för att flytta runt bokningar lite här och där så kan man väl i alla fall meddela sina kunder? Mejl? SMS? Fax? Telegraf? Röksignal? Bud? Åtminstone något?

I alla fall. De tog in bilen och gjorde den klar på två timmar. Slutet gott, allting gott. Och nästa år ringer jag dagen innan för att säkerställa att jag kommer på rätt dag.

Bildsättningshjärnfrys

Hur svårt ska det egentligen vara att bildsätta en artikel på ett förhållandevis korrekt sätt? I flygsammanhang är det tydligen jetesvåååårt. Igår tvingades ett SAS-plan på väg till Funchal på Madeira avbryta landningen på ön och gå vidare Las Palmas. Inga konstigheter rent flygtekniskt eller säkerhetsmässigt. Det blir nyhetsartiklar så klart. SR väljer att bildsätta med en A330.

Alltså.

Det krävs inte jättemycket grävande för att ta reda på fakta. Man har ju till och med en flygbolagsperson på luren. Missar man det så finns Flightradar24 ett par knapptryck bort. Författaren av artikeln måste ju ändå jaga ett SAS-flygplan i bildbanken och tro mig, det måste finnas hundratals bilder på aktuell flygplansmodell i bolagets färger. Troligen även på specifikt flygplan, SE-ROE.

Av en händelse så råkar jag ha A320neo i min egen bildbank. Ni kan aldrig ana vilken kärra det här är…

Tiden flyger

Vi var på spelkväll i fredags. Efter att ha jobbat fulldag ramlade vi in hos A&A lagom till JVM-finalen. Efteråt blev det nån timme Skrupler innan vi gick all in på Hitser, som verkar ha blivit en riktig hit nu under den brädspelsjul som varit (årets julklapp och så vidare). Ett av de roligare spelen jag kört det senaste och något jag nästan överväger att skaffa själv. Det går kort och gott ut på att gissa årtalet på låtar som man spelar upp genom att scanna QR-koder på spelkorten.

Jag kastade ett öga på klockan vid midnatt. Nästa gång var den kvart i tre. Nästa gång halv fem och då bestämde vi oss för att kitta ihop och gå hem. Behöver jag säga att lördagen blev en sovmorgon fram till efter lunch? Man var ju inte piggast på Frösön den dagen kan jag lova.

Värt? Helt!

Spel förresten. Kortspelet 0-100 körde vi på nyår. Det lär nog också köpas vilket också passar barn i skolålder.

Nästa vecka

Det blev noll lediga arbetsdagar över jul och nyår. Fullt ös med slutförande av projekt nu i början på januari. Så är det ibland och jag tar min ledighet i början av februari istället, då jag drar på årets första egoresa (hej Chicago!). Så himla lyxigt att kunna styra och ställa ledigheter med nästan fritt spelrum, utan att behöva ta hänsyn till skollov och annat.

Resa blir det också redan i veckan. Vad det verkar ska jag testa på en ny upplevelse när jag sätter mig på Härjedalingen från Stockholm till Funäsdalen. Åtta timmar på en långfärdsbuss. Jag återkommer med recension.

Fram tills dess ska vi städa ut julen. Och det ska vi göra nu!