RECENSION. Ända sedan SAS fick sin första Airbus A321LR levererad för några år sedan har jag haft en tanke om att sätta mig på planet och flyga över Atlanten (för det är dit SAS kör dem). Fråga mig inte vad som lockar med en narrowbody i sju-åtta timmar men har man intresset så har man. Därför blev jag också glad i själen när vi för vår drömresa till Kanada prickade in SAS Business Class just på Airbus A321LR.
Jag ska inte bli långrandig redan i inledningen utan vi kastar oss rakt in i vad som skulle bli en himla trevlig upplevelse, med inslag av ett par i-landsproblem. Fast vi tar det från början va?
VAD SAS Business Class, säte 1D/F
MASKIN Airbus A321-253NX, SE-DMO
NAMN Jarl Viking
RUTT Arlanda (ARN) – Toronto (YYZ)
NÄR sommaren 2024
FLYGTID 13:02-14:47 (8:06 timmar)
GREAT CIRCLE DISTANCE 6332 km
Bokningen – 2 för 1-voucher
Det här var en bonusresa som vi satte ihop med hjälp av en American Express ”två för en-voucher”. Kortfattat kan man säga att vi har ett AmEx Elite-kort kopplat till SAS vilket gör att vi drar in EuroBonus-poäng på våra vardagsinköp. Efter en viss spendering per år får man en voucher, med vilken man kan boka poängresor för halva priset. Utöver poänginsatsen tillkommer skatter och en bokningsavgift.
För rutten Arlanda > Toronto > Calgary betalade vi 25.000 Eurobonus-poäng plus knappt 1000 SEK per person i flygskatter och bokningsavgift. Båda benen var i business class med SAS respektive Air Canada.
Sugen på att att göra något liknande? Skaffa ett AmEx Elite genom den här länken så gynnar du både dig själv, Upplevelsebloggen och Mariasmat.nu då vi alla får extrapoäng. Win-win!
MER | Marias inlägg om SAS Business
Det här är Airbus A321LR
Airbus A321-serien har funnits på marknaden sedan 1994 och introducerades sex år efter att A320-familjen gjorde entré. 2018 flögs Long Range-versionen (LR) för första gången, med en högre maximum takeoff weight och en räckvidd på 7400 kilometer. Det kan jämföras med A320neo-versionen, vanlig på distanser inom Europa hos bland annat SAS och Lufthansa, vars räckvidd når 6400 km. Flygplanet har bara en mittgång (narrow-body) och kapaciteten sträcker sig från cirka 160 passagerare upp till drygt 200, beroende på konfiguration.
SAS och A321LR
SAS har i skrivande stund tre exemplar av A321LR. Första maskinen levererades i slutet av 2020 men flögs först ett drygt år senare. Det var SE-DMO, döpt till Jarl Viking, och faktiskt det flygplan som vi nu själva skulle kliva ombord på.
Normalt är det två klasser på A321LR men SAS har petat in alla sina tre långdistanskabiner. Vi hittar 22 säten i Business, 12 i Plus och 123 i Go vilket ger oss totalt 157 platser ombord.
SAS har valt att använda A321LR som A330-ersättare på New York, Boston och Washington när dessa destinationer går in i lågsäsong. Under sommarmånaderna används den på Toronto-rutten både från Köpenhamn och Arlanda.
Första intrycken av SAS Business Class på A321LR
SAS Business på A321LR består alltså av 22 säten. Udda rader är i 2-2-konfiguration. Det betyder att man i ett fönstersäte inte har direkt åtkomst till mittgången utan då måste kliva förbi sin medpassagerare. Inga konstigheter om man reser i par, lite sämre om man landar bredvid en okänd person och denne ligger och sover.
Jämna rader har de så kallade tronsätena, 1-1-konfiguration. De ser himla vräkiga ut och spontant är ju det här något för de som reser själva. Förutom att man slipper en stolsgranne så är direktaccess till mittgången kanske den första fördelen. Å andra sidan sitter man en bra bit från fönstret så kanske inte en hit om man vill spana ut. Utrymmet när man bäddar upp sängen ska enligt uppgift också vara något sämre än i duosätena. Här får man sonika överväga vad som är viktigt. Vi klurade först på varsitt tronsäte men bestämde oss tillslut för rad 1 och att sitta bredvid varandra. Det är ju ändå roligare när man reser tillsammans.
Toaletten i Business är belägen längst fram och är precis lika trång som på de ”vanliga” A320-maskinerna man flyger med inom Europa. Ingen höjdare kanske men Business-kabinen får i alla fall behålla den för sig själv.
En annan ganska kass sak med A321LR är boardingen. I sedvanlig anda får Business kliva på först och vi blir omgående serverade champagne (eller annan dryck). Tyvärr boardar sedan samtliga passagerare genom samma dörr. Eftersom folk har en förmåga att söla när de väl hittat sitt säte så blir det köbildning i Business-kabinen. Väldigt icke-charmigt.
Sätet på rad 1
Sätet i SAS Business på A321LR är av modell Thompson Vantage, vilket både Aer Lingus och TAP Portugal använder på sina motsvarande flyg. Det påminner i det stora hela om sätet man hittar på SAS A330/A350. Dessa har dock XL-versionen vilket kanske inte är så konstigt då flygplanen är större. Skillnaden mellan XL och sätet jag just slagit mig ner i är faktiskt märkbar.
På dubbelsätena är det något begränsat med fack för lagring av prylar (det verkar vara något fler på tronsätena) och det känns generellt aningens tajtare. Stolen går fortfarande att göra om till en lie-flat-säng, vilket jag dock inte testade. Primärt för att jag inte var trött, men också för att det är slöseri med tid. Täcke och kudde ligger på sätet när man boardar men det skuffade jag undan för att inte använda alls.
Läslampa, eluttag och massagefunktion finns och bordet fäller man upp från armstödet. Inga konstigheter. Däremot saknas USB-C men inget jag lägger någon större vikt vid då jag ändå undviker den här typen av anslutningar.
Allt som allt ett bekvämt säte att sitta i under resans drygt åtta timmar. Jag noterar dock två saker. Först en något begränsad avskildhet. Nu satt jag förvisso på gångplats vilket bidrar. Både fönsterplatserna och tronsätena är något bättre på den här punkten. Det andra är renligheten. Maskinen i fråga har varit i drift sedan februari 2022 men naggade kanter syns redan och jag skulle nog säga att renligheten på sina håll var sådär (om ni kikar bilden på fjärrkontrollen en bit ner så förstår ni).
Mat, dryck och snacks
Champagnen serverades redan vid ombordstigning och en halvtimme efter takeoff rullade dryckesvagnen ut. Jag gick in för en G&T på Hernö Gin. Vi var på ginprovning hos dem i våras så nu passade jag på att testa dem i luften. Dock stod det en annan sort på menyn (Old Tom Gin) mot den som faktiskt fanns på flaska, en SAS-brandad version med bergamot och lime.
Som förrätt valde jag pilgrimsmussla med bland annat äppelkräm och fänkål. Med facit i hand var det här flygresans höjdare i matväg.
Huvudrätten bjöd på minst sagt blandade känslor. Jag går allt oftare på vegetariska alternativ, så även i det här fallet. En ”nordisk risotto”. Kabinvärden gick faktiskt in och upplyste mig mer specifikt om vad det handlade om. Jag tolkar det som att alla inte uppskattat rätten som bestod av torkade ärtor, baljväxter, grillade kronärtskockor, sparris, gröna ärtor och rädisa. Jag stod fast vid beställningen och ja, det var väldigt mycket ärtor. Det smakade helt okej men… ja, mycket ärtor. Mycket ärtor. Jag hade kanske inte valt det om jag gjort ett nytt försök.
Som avslutning kom det in lite ostar i form av Den Hvide Dame och Havgus-ost tillsammans med kex och tomatmarmelad. Jag valde också en pannacottapaj med röda vinbär och karamelliserad vit choklad. Den slank ner, om jag säger så.
Till maten gick både Maria och jag på ett portugisiskt vin, Casa Relvas Rabo de Ovelha. Om jag varit vinkännare hade ni så klart fått en djupare beskrivning.
Drygt en timme innan ankomsten till Toronto serverades en smörgås i form av danskt rågbröd med ägg, räkor och picklad lök. Fräsch skapelse och betydligt roligare än motsvarigheten jag fick på resan till Chicago tidigare i år. Kaffe och juice satt också fint.
Snacksbar under resan
Under resans gång finns en liten snacksbar belägen längst fram i kabinen. Här är det fritt fram för Business att plocka och det finns frukt, godis, mackor, chips och dricka av olika slag. Jag kan eventuellt ha klämt en påse Gott & Blandat (eller två) framför filmen jag såg.
Wifi, underhållning och filmutbud
I business har varje säte en egen HD-skärm på 16 tum. Den styrs antingen med touch eller med fjärrkontrollen som sitter med sladd vid sidan om sätet. Brusreducerande hörlurar finns och de fungerar helt okej (men mina AirPods Pro är bättre, precis som mina gamla Sony-lurar jag har hemma).
IFE-systemet som sådant är förhållandevis snabbt. Användargränssnittet fungerar bra och är ganska logiskt. Fjärren blev jag dock aldrig riktigt vän med. Att styra pekaren på skärmen kräver viss dos av tålamod.
Under resan klämde jag några avsnitt Simpsons till middagen och en långfilm (Land of bad, 2024) när maten var undanstökad. I övrigt hade jag mest flygkartan framme medan jag satt med min egen dator.
Två saker förstår jag dock inte alls med filmutbudet (eller jag kan förstå men tycker det är tramsigt). Dels att man har flera serier att välja på men bara fem-sju avsnitt av varje, ibland helt ryckta ur sitt sammanhang. Värdelöst och det fungerar bara på serier man redan sett. Den andra irriterande detaljen var i actionfilmen jag såg. Våld, blod och vapen inga problem men alla svordomar var tystade. Herregud så löjligt.
Wifi fanns och fungerade faktiskt större delen av resan. Med andra ord kunde jag skriva på ett par blogginlägg och researcha lite inför de kommande dagarna i Calgary, Banff och Vancouver.
Necessär
I business får man en necessär i form av en skopåse som innehåller lite av ett survival-kit. Ögonmask, tandborste, tandkräm, ett par strumpor, öronproppar och ett par krämer. Minimalt och helt okej även om jag i handbagaget som regel har ett litet survival-kit i form av tandkräm och tandborste om skit (typ förseningar) skulle träffa fläkten.
Ska jag vara ärlig så skulle jag inte gråta om necessären försvann. Den tillför mig personligen i princip ingenting.
Komforten på A321LR
Komforten är nog största farhågan som många har när det kommer till långflygningar på en narrowbody. Att flyga en sån här tre-fyra timmar till kontinenten är ju inga konstigheter men åtta timmar till Nordamerika? Ja, kvaliteten så sett blir ju en smula lidandes så klart, det går inte komma ifrån.
Jag tycker ändå att det här fungerade över förväntan. Visst, vi reste Business vilket så klart bidrar. Fast nej, det är inte samma utrymmen som på en widebody. Färre toaletter och bara en mittgång har jag redan avhandlat. Utöver det upplever jag ljudnivån som något högre kontra säg en A350. Nu kunde vi sträcka ut våra ben på rad 1 och det är ju att föredra, plus brusreducerande lurar så klart, ett givet komplement på flygresor oavsett längd.
Hur Plus eller Go-kabinerna är ska jag låta vara osagt då jag aldrig klev bak för att kika.
Servicen ombord
Kabinpersonalen ombord på SK947 den här dagen var exemplarisk. Ett perfekt balanserat bemötande i allt från servering, drinkblandning, svara på frågor och konversationer rent allmänt. Inte tjatiga. Inte osynliga. Bara alldeles behagliga. Snyggt!
SAS Business på A321LR – allt som allt
Det var i slutändan en riktigt fin flygning från Arlanda till Toronto. Lite för mycket moln för vår smak vilket gjorde att vi missade både Island och Grönland. Svårt att styra över sånt. Sedan skumpade det ganska rejält över Kanadas östkust men lite turbulens under en kvart kan jag leva med. Renligheten går det också tycka saker om när man börjar titta på detaljerna.
Matupplevelsen levererade där framförallt pilgrimsmusslan var utmärkt. Det ”nordiska risotton” kan jag fortfarande ligga sömnlös över för jag kan inte bestämma mig för om den var god eller bara märklig. All annan typ av servering, under hela resan, präglades av toppklass i form av både förtäring och service.
Sedan går det ju inte komma ifrån att en narrow-body är trängre än ett större plan som A330/A350. Det är fakta. Att ha resten av kabinen i ”knät” vid boarding var flygresans minst charmiga detalj så får jag välja så sätter jag mig hellre i business class på en widebody men jag skulle inte gråta floder om ännu en A321LR väntar på plattan nästa gång jag flyger långt och har ”rätt” plats i kabinen.
Allt som allt är SAS Business Class på Airbus A321LR en trevlig upplevelse som går att spetsa ytterligare. Jag kan göra om turen vilken dag som helst.
Kul att läsa som alltid. Är rätt osugen på A321LR själv.. haha gott och blandat, pursern (äldre herre) sa till mig ”ska du äta nu igen” när jag tog min andra av totalt två g&b på den 12 timmar resan till Tokyo. Utöver det hade jag senast en topp flight till Tokyo.
Tack! Haha, tolva timmar? Då hade man väl hunnit med tre-fyra påsar utan problem? 😉
ÅÅ undrar vilket plan jag kommer att åka med till Sfran i nov`
Åhå, en sån resa! Coolt! Och vilket plan du flyger med är ju lätt att ta reda på, kan ju rentav stå i bokningen. 🙂