Allt har sitt slut. Inget varar för evigt. Det vet vi sedan tidigare. Förra vecka sa vi tack, adjö och hej. Vi klappade om den en sista gång och skickade slängkyssar. I närheten stod någon och skar lök för inte ett öga var torrt när vi troligen sågs ihop för sista gången. Fan. Jag gillar inte avsked. Jag hatar dem.
Men nu är det gjort. Vi har vi sålt vår kära V60.
För er som byter bil oftare än underkläder är det kanske ingen stor grej. Och visst, sett till hela universum är det ju trots allt bara ett ”yet another car”-moment. Men vår Volvo har ändå varit speciell. Den som vi själva konfigurerade, beställde, avtäckte i bilhallen, ägde och körde i nästan tiotusen mil på knappt åtta år. Ja men den har verkligen varit som en familjemedlem.
Vi har gillat den. Mycket
Ett skolboksexempel
För ärligt talat, går det att få en mer problemfri bil än så här? Jag skojar inte – den har inte lämnats in för struligheter en enda gång, förutom de två gånger med fyra månaders mellanrum som vi hade oturen att bli påbackade. Knappast bilens fel.
Så här. Den har fått de årliga intervallerna där delar emellanåt bytts på grund av normalt slitage, vi har monterat av dragkrok och motorvärmare, lampan till nummerplåten har bytts plus att vi tagit in den på däckskiften inför varje säsong. Där har ni åtta års ärenden till verkstäder med Volvon. Orden känns väl överflödiga. Den har rullat nåt så in i bänken bra i vått, torrt, kallt och varmt.
En ny era
För. Tiden var nu. Vi kände en tajming som kanske inte kommer igen. Så vi bestämde oss. Sa hejdå. Kände hur vemodet kom krypandes. Det är ”bara” en bil men för oss som emellanåt klappar om den och berättar hur bra den är så känns det ändå en del i själen.
Vi får titta framåt. Ersättaren står redan på parkeringen. Och en ny era har börjat. Långt bort från dieselspill, kamkedjor, kardantunnlar och tjugo spänn litern. Jag ber om att få återkomma på temat.
Så igen. Tack vår kära Volvo. Tack för allt. Det var en ära.
Allting har sin tid. En bil är ju också allt annat än ”bara” en bil.
Ja vi känner lite så också, allra helst när vi inte är de som byter bil varje år eller ens var tredje. 🙂
Jag förstår verkligen! Ju längre man har en bil, desto svårare är det att säga hejdå.. Tyckte det var otroligt svårt att skiljas från min första lilla bil som jag hade i typ 15 år. Kan inte ens knappt tänka mig att säga hejdå till bilen vi har nu även om jag sneglar på andra ibland, haha.