Jag har just stött på årets lögn, av ett i sina egna ögon troget Bryan Adams-fan, varpå uttalandet sedan förvandlats till trycksvärta i tidningen. Satt nämligen och googlade lite på Christinehof-gigets efterdyningar och hittade både recensioner och lite annat.
Vi trotsade allt regn som fanns. Vi trotsade blöta skor, 14 futtiga grader celcius och vi trotsade fantamig allt som fanns att trotsa. Regnet öste ner från dagens första minut ända fram till - tadam - insläpet. Det var som om någon bestämt att det skulle regna fram till klockan 18:00.
Bryan har klivit av scenen och avverkade en lång hitparad. Inga direkta skrällar utan en förväntad setlist men trots det bra ös. Dessutom - inte en regndroppe! Vem som ordnade det vet jag inte men sjukt bra tajming.
Käk avklarat men nu vete tusan hur mycket mobilanvändande det blir. Det regnar om möjligt än mer än tidigare idag. Nu känns det som att det kvittar. Det är ju bara vatten. Man torkar. Om några dagar...
Då var platsen för kvällens gig funnen och vi pratar alltså mo en park långt ut på den skånska landsbygden. Vackert som fasen i typisk skånsk anda men ack så blött.
Det vill verkligen inte sluta regna på oss. Sitter i bilen just nu och hela vägen från Borås, där dagen började, har det regnat konstant. Är det så här min jubileumskonsert ska bli? Tydligen. Jaja, det är bara att digga läget.
I morgon är det dags. 2007 års "konserthöjdpunkt":http://www.bryanadams.se äger rum nere i Skåne och jag är givetvis på plats med det "gamla vanliga" gänget. Vi pratade lite taktik idag. Regn och konsert i Bryan-sammanhang är i alla fall något som jag fortfarande är oskuld med...
Så var då äntligen Bryan tillbaka på svensk mark och spelade i lördags inför en hyggligt stor publik på Hovet i Stockholm. Jag var givetvis där (även om det satt hårt inne, lite olikt mig i sådana här fall) och avnjöt en spelning som enligt min mening kanske är den näst bästa Bryan-spelning jag varit på.
