Ja ni vet det vid det här laget. De som kom, nästan som hand i hand. Kylan och snön. Till Vinterstaden Östersund. Som de kallar den, de som vet. Just nu är jag benägen att hålla med för det är så här det ska börja. Snön har fått ligga vackert orörd utan en minsta tendens till vindpust. Minusgraderna höll i sig hela veckan och ramlade ner till nytt personbästa, för jag kan inte påminna mig om att jag vandrat ut när en termometer pekat på -33°C tidigare. Okej, -22°C och vindar på 20m/s har jag åkt skidor i en gång (vilket ger en kyleffekt å runt -55°C) men aldrig har termometern visat så här lågt inför mina ögon.
Eller ja, den där skidåkningen i Tänndalen jag nämnde nyss. Ett halvt åk blev det innan vi fick tina upp i första bästa värmestuga och sedan blev det väl bara fyra åk till den dagen. Om ens det.
Lite utförsåkning då, nu när allt ”tinat upp” en aning och det är typ tjugofem grader varmare (!). Backarna här i krokarna har ju börjat skylta med fin åkning det senaste och så vitt jag vet har jag inga planer för nästa helg. Skidorna väntar på att få bli luftade. Minst sagt.
Lite längdåkning då? Alltså. Jag är ju fantastiskt sugen men kanske mer på en vacker vårvintertur i vidunderlig fjällmiljö än pust-och-stånk-åkning med teknik som inte putsats sedan Kroppefjällstiden med SK Granan. Vi pratar alltså tidigt 90-tal.
Så. En bildorgie då. Från den gångna veckan. Mina damer och herrar. Vinterstaden Östersund.
Canon EOS 7D, 24-105 ƒ/4L, Tokina 12-24 ƒ/4
Det kallaste Sverige upplevde min man greken i Östersund 🙂 Ett år när vi var i Sverige (Bollnäs) var det varken speciellt kallt eller snöigt. Vi åkte till Brunflo för att besöka vänner och där var det minsann massor av snö och maken fick uppleva nyår i -25! (och skåla i champagne UTE)
Ah, var härligt Anita! Vad tyckte han om kylan då? Eller har ni aldrig återvänt? 😉
Vintern är magiskt vacker om än kall. Det blir inget personbästa för min del detta år hoppas jag men lika glad är jag för det!
Jag vet inte om det är något att sträva efter, Helena, det där med köldrekord? Men också, ganska rubbat hur en vänjer sig så snabbt. Idag var det bara -3. 30 grader varmare än i torsdags morse. Nästan så jag började lyssna efter takdropp… 🙂
Jag minns hur det känns. Vackert på avstånd. Tack men nej tack!
Ja, kylan är nog främmande med Portugals klimat. 🙂
Jag ÄLSKAR vintern! …på bild. Gröna sommarsverigebilder och vajande söderhavspalmer i all ära men soliga, vinterbilder är riktigt ögongodis, tack.
Men bara på bild? 🙂
Nja asså…. Några minus, vindstilla och sol tackar jag ja till. Mer än -10°, snö som blåser på tvären och moln tackar ja nej till, snömodd också… 🙂
Haha, det är väl då en tar på sig täckbrallor och går ut och trotsar skiten? 😛
[…] det måste bara ha att göra med all den riktiga vinter som vi nu haft i flera veckor. Ni vet. Med -33°C, flera decimeter nysnö, halo-solar, och allt knarrande under skorna. Det är ju då vintern är som allra allra bäst, finast, mest […]