Käre barn. Det finns så mycket att säga om Australien efter massa härliga dagar där nere. Det blev verkligen stora kontraster med allt från härliga sommardagar, iskalla vindar, fantastisk löpning i Sydney och magnifika vägar längs Great Ocean Road.

Några saker funderade jag ändå lite extra på, så jag drar ihop dem här. Här är åtta noteringar som jag gjort från dagarna i Australien.

Det är en lång (flyg)resa

Nu gillar jag att flyga långt och var helt inställd på att göra flighterna i ett svep, med tre timmars stopp i Singapore (flög ARN-(DME)-SIN-SYD). Men så var jag, och vi, ganska möra när vi landade i Sydney efter 26 timmars restid och somnade efter 38 timmars mer eller mindre vakentid.

Det är långt. Det är det. Även om det inte ser ut så på en platt karta. Och jag kommer nog att göra resan fler gånger.

ARN-DME-SIN-SYD
ARN-DME-SIN-SYD

…och Singapore Airlines?

“Världens bästa flygbolag”? Alltså, jäkla bra var de inte. Servicen var okej men inte världsklass och personalen var emellanåt ganska snorkig.

Deras A350 var nice men det är ju mer A350:s förtjänst än SIA:s. 77W:an till Sydney och 772:an från Melbourne var inte alls särskilt roliga, snarare utdaterade. Deras webb ska vi knappt prata om. Eller att de automatiskt valde ett mitten-mitten-säte åt mig på två av fyra flighter.

Jaja. Fulländad recension kommer!

Singapore Airlines B77W på Changi
Singapore Airlines Boeing 777-300ER

Immigrationen – mycket har man hört

Det där med att passera tullen i Australien har varit ett samtalsämne i sig, allra helst med folk som sett “Border Security: Australia’s Front Line“. TV så klart och med viss (?) dramatisering kan tänkas. För av det där såg vi inget. ePassport-maskin, en fråga om vi hade något att deklarera, hämta bagage och sedan var vi inne i landet.

No worries – gu’ vad folk är trevliga!

Vi hann precis sätta foten i Australien, så träffade vi på massa trevligt folk. Tågstationsvärden som uppsökte oss när vi såg lätt förvirrade ut på ankomst kvällen. Personalen på nattåget. Folk på stan. I affärer. På restauranger, utan att det var krystat. Våra bekanta vi bodde hos. Överallt. Och så “No worries, mate”. Hela tiden.

Navigationsproblemen!

Mitt lokalsinne är det oftast inget större fel på och jag brukar ha lätt för att hitta rätt håll och kanter. Även i nya städer. De första dagarna i Sydney var jag dock helt förlorad i det avseendet. Varför? Well, solen går ju i en annan bana än på norra halvklotet. Upp i öster. Ner i väster. Mitt på dagen står den i norr.

Klart förbryllande. Det är ju inte första gången jag är söder om ekvatorn men skulle ljuga om jag sa att jag tänkte på det på Mauritius. Jaja. Man lär sig något nytt varje dag, och så vidare.

Var går solen i Australien egentligen?
Solen går lite annorlunda här i Sydney

Sydney bjöd på svensk försommar

Varma dagar, kyliga kvällar. Det var lite som april-maj hemma i Sverige. Det där ljusgröna i träden. De t-shirtvänliga lunchtiderna. Kvällarna när man helst drar på sig en jacka. Friska klara vindar. Jag gillade det!

…och Melbourne på nyckfull vår

“Jag har aldrig frusit så mycket som i Melbourne!” sa en kollega till mig innan jag åkte. Jag är benägen att skriva under, om man ska spetsa till det lite. Första dagen i stan var verkligen bitande råkall. Må så vara att vi var slitna efter (halv)marathon i Sydney och en natt på tåg, plus att min dunderförkylning börjat göra anspråk på kroppen.

Men det var seriöst så jävla kallt att jag höll på att smälla av. Även inomhus. Dubbla filtar och täcken när vi sov. Jag skojar inte ens.

Iskallt i Melbourne
Iskallt i Melbourne

Att köra vänstertrafik

Ingen av oss hade kört vänstertrafik innan så när vi hämtade ut hyrbilen inför Great Ocean Road-dagarna så var vi både spända och lätt nervösa. Att kryssa ut ur Melbourne på fel sida vägen, på fel sida av bilen med reglagen på fel sida av ratten var en utmaning. Jag körde vindrutetorkarna ett antal gånger i början (och mot slutet) istället för att blinka när jag skulle svänga.

Det mesta blir naturligt ändå när ratten sitter där den sitter, men det är bra att hjälpas åt om man är två. Sedan var det en ganska tacksam vänstertrafikspremiär också, en trafikfattig roadtrip längs Australiens sydkust under lågsäsong.

Vänstertrafik i Australien
Det är vänstertrafik i Australien

Klimatet har (annat) fokus!

Vi hade i Melbourne förmånen att få bo hos ett par locals, som är riktigt engagerade i miljö- och klimatdebatterna. De kämpar hårt med att lyfta upp stans nedskräpning på agendan hos de styrande politikerna och engagerar folk i att plocka skräp och annat. Och de deltog givetvis i den världsomfattande klimatstrejken i fredags.

Det finns så klart en klimatdebatt även i Australien men den skiljer sig en del från vår svenska. Här är det fokus på den planerade utbyggnaden av kolgruvor, gasledningar, nedskräpning, att Kina inte längre tar emot Australiens sopberg och att de själva inte kan hantera det. Bland annat.

Men svenskfenomenet flygskam? Nej.

Klimatstrejk i Melbourne
Klimatstrejk i Melbourne

4 KOMMENTARER

  1. Härlig resa 😀
    Den vill jag göra någon gång, får se om det blir hel eller halvmaraton

    Klimatfrågan som Australien har kanske hade tagits emot bättre i Sverige med vettiga mål.
    Plastpåsar och flygskatt i Sverige räddar inte världen.

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här